En uppsägning under lagens skydd – hur fungerar meddelarskyddet?

Service

Termen "fördömelse" för med sig, ur kulturell synvinkel, några nedsättande associationer. I enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar brott mot EU-lagstiftningen fastställs det dock att dess väsentlighet är att informera t.ex. överordnade eller myndigheter om någons verkliga eller påstådda brott eller felaktiga beteende. Dessutom anges den som utför sådana aktiviteter som en meddelare vars position är skyddad.

Whistleblowers spelar en viktig roll för att rapportera olagliga handlingar eller övergrepp som skadar allmänintresset och samhällets funktion genom att direkt tillhandahålla information till arbetsgivare, myndigheter eller allmänheten om handlingar som utgör ett hot mot det allmänna intresset.

Enligt direktivet är uppgiftslämnares verksamhet en grundläggande aspekt av yttrande- och informationsfriheten och därför kan uppgiftslämnarens ställning eller roll vara hotad. Mot bakgrund av ovanstående intog unionen ståndpunkten att det är nödvändigt i alla staters intresse att skapa ett heltäckande system för skydd av visselblåsare som kommer att omfatta alla medlemsstater i Europeiska unionen. Skyddet var tänkt att gälla fysiska personer som kunde drabbas av inte bara juridiska, utan även ekonomiska eller andra åkommor som användes som ett slags vedergällning för att dessa personer eller andra personer närstående till dem rapporterade uppgifter om specifika lagöverträdelser.

Hur kommer uppgiftslämnarskyddet att fungera?

Det första steget till skydd för meddelarblåsare var Europaparlamentets resolution från 2018 av den 24 oktober 2017 om rimliga åtgärder för att skydda meddelare som agerar i allmänhetens intresse när de avslöjar konfidentiell information som innehas av företag och offentliga myndigheter (2016/2224 (INI)).

Därefter, 2019Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar brott mot EU-rätten. Nu är nästa steg att vara skyldigheten att införa lagar, förordningar och administrativa bestämmelser i Polen för genomförandet av direktivet i det polska rättssystemet. Deadline för att införa mekanismen för whistleblower-skydd är den 17 december 2021. Whistleblowers har visat sig vara utsatta för förtryck eller hot för att avskräcka eller förhindra anmälande personer från att göra det. Det är inte ovanligt att en visselblåsares kvarhållande sker på den arbetsplats där oegentligheterna just har inträffat. När en anmälande person röjs kan det få olika konsekvenser för den anmälande. Dessutom kan sådan verksamhet täcka ett mycket bredare område.

Whistleblowers som styrs av tanken att bekämpa till exempel ohederligt beteende, korruption, allmänna handlingar som bär drag av förbjudna handlingar eller moraliskt oönskade handlingar, som agerar i allmänhetens intresse, kan stöta på fientlighet, trakasserier och hot mot sina familjemedlemmar och bekanta.

Europaparlamentet rekommenderar genomförandet av standarderna på internationell nivå, men överlåter vissa regleringsfrågor till medlemsstaternas gottfinnande. Europaparlamentet rekommenderar dock att gemensamma minimistandarder för skydd av meddelare upprättas i samband med överträdelser relaterade till den inre marknaden, om upprätthållandet av EU:s konkurrenslagstiftning, i skattefrågor och om det skydd som arbetstagare ges när de rapporterar brott mot EU:s arbetslagstiftning eller i området hälsa och säkerhet i arbetet och annat.

Medlemsstaterna bör i sin tur ta itu med skyddet av visselblåsare inom området för nationell säkerhet. Medlemsstaterna kan också besluta att införa bestämmelser som föreskriver att rapporter om interpersonella klagomål som endast avser den rapporterande personen, det vill säga vid klagomål om en interpersonell konflikt mellan den rapporterande personen och en annan anställd, kan hänskjutas till andra förfaranden. En särskild roll spelar tystnadsplikten i skyddet av meddelare och yttrandefriheten i media. Medlemsstaterna uppmanas att överväga anonymiteten i rapporteringar från whistleblower. Dessutom påpekar unionen att skydd bör införas när rapporterande personer hänvisar dem, i enlighet med unionslagstiftningen, till unionens institutioner, organ, kontor eller byråer, till exempel i samband med bedrägerier i samband med unionens budget.

Det rekommenderas att ge särskilt skydd till anställda som kan inkludera visselblåsare. Det handlar dock inte om personer som är strikt kopplade till anställningsförhållandet med arbetsgivaren, utan även personer med anknytning till avtalsrättslig civilrätt, anställning eller anställning.

De förfaranden som bör förtydligas bör söka upprätta interna rapporteringskanaler bör och gälla för alla institutioner på lokal, regional och nationell nivå. Personer som överväger att rapportera brott mot unionslagstiftningen bör kunna fatta ett välgrundat beslut om huruvida, hur och när de ska rapportera, inte ska tvingas göra det som en del av specifika begränsningar eller konsekvenser.

Det har noterats att en effektiv upptäckt av överträdelser av gemenskapslagstiftningen och förebyggandet av sådana överträdelser kräver att potentiella whistleblowers enkelt och konfidentiellt kan vidarebefordra sin information till relevanta behöriga myndigheter, som kan undersöka och lösa problemet så långt det är möjligt. Det är direkt upp till medlemsstaten att utse behöriga myndigheter för att ta emot information om överträdelser som omfattas av meddelarskyddet och att göra lämplig uppföljning av dessa rapporter.

En nyckelfråga som medlemsstaterna står inför är skyddet av konfidentialiteten för en rapporterande persons identitet under rapporteringsprocessen och under utredningar som inleds som ett resultat av rapporten. Dessutom kommer det att vara viktigt för rapporterande personer att ha tillfälligt rättsligt skydd under pågående rättsliga förfaranden, så visselblåsare bör ha rätt till tillfälliga åtgärder enligt nationell lagstiftning för att avskräcka hot och försök till vedergällning eller ta ytterligare repressalier; såsom mobbning eller förhindrande av repressalier, t.ex. som uppsägning av anställning.

Villkor för skydd av rapporterande personer

Meddelaren bör få särskilt skydd endast om han eller hon hade rimliga skäl att tro att den rapporterade informationen om överträdelser är sann vid tidpunkten för rapporteringen och att sådan information faller inom skyddets omfattning, och endast om han eller hon har gjort en intern rapport eller rapport, extern eller offentliggörande. Skyddet omfattar följande områden:

  • offentlig upphandling;
  • finansiella tjänster, produkter och marknader, och förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism;
  • produktsäkerhet och överensstämmelse med krav;
  • transportsäkerhet;
  • miljöskydd;
  • strålskydd och kärnsäkerhet;
  • livsmedels- och fodersäkerhet, djurhälsa och välbefinnande;
  • folkhälsan;
  • konsumentskydd;
  • skydd av integritet och personuppgifter samt säkerhet för nätverk och informationssystem.

Enligt EU-direktivet ska whistleblowers som rapporterar inom området för intrång som påverkar unionens ekonomiska intressen eller kränkningar av den inre marknaden, inklusive brott mot EU:s konkurrens- och statliga stödregler, samt kränkningar av den inre marknaden med avseende på till verksamhet som utgör ett intrång, skyddas enligt EU-direktivet bestämmelser om bolagsskatt eller till praxis som syftar till att erhålla en skattefördel som är oförenlig med syftet med eller syftet med gällande bestämmelser om bolagsskatt.

Register över accepterade meddelanden

Medlemsstaterna ska se till att juridiska personer inom den privata och offentliga sektorn och behöriga myndigheter för register över alla mottagna anmälningar. Rapporterna sparas inte längre än vad som är nödvändigt och proportionerligt. Vid rapportering, till exempel med hjälp av en dedikerad hotline, rekommenderas att den muntliga anmälan, med den rapporterande personens samtycke, dokumenteras på något av följande sätt:

  1. genom att göra en inspelning av konversationen i en hållbar och sökbar form; eller
  2. genom att använda en fullständig och korrekt utskrift av intervjun som utarbetats av de anställda som ansvarar för hanteringen av rapporten.

Sanktioner för att hindra uppgiftslämnare

På nationell nivå är Polen och andra medlemsstater skyldiga att införa effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner som är tillämpliga på fysiska eller juridiska personer som hindrar eller försöker hindra rapportering, hämnas mot whistleblowers, inleda betungande förfaranden mot whistleblowers och begår brott mot skyldigheten att hålla. de rapporterande personernas identitet konfidentiell.

Rättslig grund

  • Europaparlamentets resolution av den 24 oktober 2017 om rimliga åtgärder för att skydda whistleblowers som agerar i allmänhetens intresse när de avslöjar konfidentiell information som innehas av företag och offentliga myndigheter (2016/2224 (INI)), EUT EU.C.2018.346.143 .

  • EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar brott mot unionsrätten, EUT EU.L.2019.305.17.

Material utarbetat av teamet av "Tak Prawnik".

Ägaren till varumärket "Tak Prawnik" är BZ Group Sp. Zoo.